gemene man

Nu har jag haft ett möte med riksdagsmannen Jan Lindholm (mp), som jag omnämnt i ett tidigare inlägg här på bloggen. Mötet, som anordnats av Astma- och allergiföreningen, handlade mest om innemiljön och sjuka hus - vem har ansvaret när t.ex. en allergisk hyresgäst inte kan bo kvar på grund av fel i lägenheten, och vems försäkring ska täcka? (Läs mer om detta i Lindholms interpellation som länkas till i det tidigare inlägget).

Men vi kom också in på de aktuella bostadspolitiska frågorna om ägarlägenheter och utredningen om allmännyttan. Och det är som Lindholm mycket riktigt påpekar: Vilka hyresvärdar kommer att sänka hyran? Ja, han frågade oss i Hyresgästföreningen, men vi har inte heller något bra svar.

Tanken är ju nämligen att hyran ska få höjas i attraktiva områden, med cirka 5 procent om året (utöver vad som förhandlas fram utifrån andra kostnadsökningar). Detta kallar utredaren för ett efterfrågepåslag. Man menar då också att hyran på motsvarande sätt kommer att sänkas i oattraktiva områden, så att det liksom jämnar ut sig.

Men då har man inte tänkt på att det inte är samma bostadsbolag som kommer i åtnjutande av högre hyresuttag. För, som Lindholm sa, fastighetsägaren på Östermalm som kan höja sina hyror kommer inte att skicka över några pengar till ett bostadsbolag i Jokkmokk, för att de ska kunna sänka sina. Till och med inom samma kommun kan det vara olika bolag som har de "attraktiva" husen i centrum och de "oattraktiva" i ytterområdena.

Ingen som idag bor i en lägenhet kommer att få sänkt hyra till följd av efterfrågestyrd hyra. För varför skulle en fastighetsägare sänka hyran i en uthyrd lägenhet? Där finns ju redan en hyresgäst som betalar en viss hyra. Sänkningar skulle bara inträffa i helt outhyrda bestånd, men sådant är möjligt redan i nuvarande system, och har inget samband med att hyran skulle få höjas i andra områden.

Så vi kunde inte komma på något bra svar. Finns det hyresvärdar som vill sänka hyran? Det enda vi är säkra på, är att det finns hyresgäster som inte vill ha höjd hyra!

I dag rapporterar både BLT och Sydöstran att Föreningarnas Hus på Järnvägsgatan i Ronneby läggs ned. Styrelsen har inte fått det bidrag från kommunen som man begärt, och som ska täcka hyran för lokalerna som man hyr av Riksbyggen.

Man klagar också på dålig uppslutning från medlemsföreningarna. Av tolv föreningar var bara två representerade på årsmötet, som bevistades av inalles fyra personer. Det hade kanske varit lättare att vara med på årsmötet om man vetat om att det var! Till min förening Ronnebyrevyn, medlem i Föreningarnas Hus sedan starten, har vi inte fått någon kallelse. Vi sysslar visserligen med scenkonst av olika slag, men några tankeläsare a la Truxa är vi inte.

Lika bra det kanske. De gånger vi tidigare varit med på årsmötena har allt gått sin gilla lunk, och vi "utomstående" har mest betraktats som några onödiga typer som rubbar de invanda cirklarna. Man säger att man ville föryngra styrelsen. Men har man aktivt arbetat under året med att få fler föreningar att ansluta sig? Har man anordnat gemensamma aktiviteter, som t.ex. föreningsträffar kring intressanta ämnen, som kan locka även föreningar med yngre medlemmar? Jag vill minnas att en rollspelsförening är, eller har varit, medlem. Har man kontaktat dem för att höra vad deras medlemmar vill få ut av samarbetet med Föreningarnas Hus, mer än att kunna hyra lokalerna till lägre pris?

Jag vet bara att ingen från Föreningarnas Hus har kontaktat oss i Ronnebyrevyn för att höra om vi har några ungdomar som vill engagera sig, eller om vi har idéer för aktiviteter. Så vad har man gjort?

Kanske kan något gott komma ur den uppkomna situationen. Jag kan tänka mig att Riksbyggen vill få in ny verksamhet i lokalerna, på något sätt måste detta administreras. I bästa fall kanske det kan bildas en ny förening som är bättre på att samla föreningarna i stan, lyssna till deras önskemål och få igång verksamhet som passar flera. Alternativet är att göra bostäder av lokalerna, och göra stans föreningar husvilla.

Priser och utmärkelser duggar tätt över invånare i Ronneby kommun just nu. Häromdagen fick en förvånad Per Dunsö motta Alice Tegnér-priset (som jag tidigare skrivit om på min revyblogg). Och nu tillkännages på Nättidningen Rötter att Sveriges Släktforskarförbunds hedersdiplom tilldelas två kunniga och trogna forskare i Blekinge Släktforskarförening: Rune Kronkvist från Bräkne-Hoby, och Björn-Åke Petersson från Kallinge. Sådana hedersdiplom delas vanligtvis ut i samband med släktforskardagarna, som i år hålls i Malmö den 29-31 augusti.

När Rune tidigare i år upptogs som hedersmedlem i Blekinge släktforskarförening, i samband med föreningens årsmöte på Karlshamns museum, överraskade jag honom med en utredning av hur han och jag är släkt. Den gemensamma anfadern är Måns Jönsson som levde i Böglarehult i början av 1600-talet. Rune och jag är 12-männingar, vilket ju på intet vis gör saken sämre.

TV-kultur.


1986 tittade vi på Macken.


2008 tittar vi på Pimp My Ride.

Javisst, herr minister hette en engelsk tv-serie på 1980-talet. En parlamentsledamot hade plötsligt blivit utsedd till minister, och kämpade med departementsrävarna om hur ärendena skulle behandlas. Det var oklart vad man egentligen sysslade med på departementet, vilka frågor man hade hand om. Lika bra det, eftersom det var ett rent fiktivt departement i en komediserie.

Det svenska bostadsdepartementet är också fiktivt. Vi har nämligen inget, och har inte haft sedan 1991. (Den siste bostadsministern, Ulf Lönnqvist, blev sedan landshövding i Blekinge. Och den näst siste, Hans Gustafsson, hade ett förflutet i kommunalpolitiken i först Kallinge och sedan Ronneby, innan han blev civilminister 1973).

Att bostadsfrågorna, som ändå borde betraktas som en hörnsten i välfärdssystemet, saknar ett eget departement och en egen minister får en del egendomliga följder. Riksdagsmannen Jan Lindholm (mp) ställde i januari en interpellation (2007/08:330) till statsrådet Mats Odell, som brukar vara den som har hand om bostadsfrågorna i regeringen. Interpellationen gällde ansvarsfrågor kring mögelskadade bostäder. I debatten i kammaren den 22 februari var det dock miljöminister Andreas Carlgren som besvarade interpellationen, eftersom "arbetet inom regeringen är så fördelat".

I debatten deltog i övrigt de riksdagsledamöter som är insatta i bostadsfrågor, och som sitter i civilutskottet. Och så Carlgren, som vanligtvis har hand om yttre miljöfrågor. Innemiljön saknar minister, eftersom Odell är finansmarknadsminister och bara har hand om hur bostadssektorn ska finansieras (och det är illa nog). Mycket riktigt fick Lindholm inte heller något svar på sin fråga om vem som har ansvaret för de skador som uppkommit till följd av mögeldrabbade bostäder - och vem som har ansvaret överlag för det som rör bostadssektorn.

Nu har Odell fått utredningen om allmännyttans villkor på sitt bord. Den har kommenterats mycket på olika håll, så jag ska inte kommentera den mer här. Min ståndpunkt har jag redogjort för i tidigare inlägg (och i en intervju för Sydöstran 2008-04-07). Tidigare var Mats Odells stående kommentar att han inte ville kommentera utredningen innan den var klar. Nu är den klar. Nu vill han inte kommentera förrän remissinstanserna sagt sitt. När får vi veta vad ministern tycker?

Eller tycker han inget själv? I likhet med huvudfiguren i tv-serien Javisst, herr minister...

Efter en lång dag var det skönt att koppla av med nya numret av Språktidningen, som låg på hallmattan när jag kom hem. Jag började för ovanlighetens skull att bläddra litet förstrött bakifrån, och fastnade i flera långa artiklar (bland annat om varför Svenske Kocken i Mupparna låter som han låter).

Så kom jag till sidan 30, och läste rubriken Ashåla-Björnen berättar lokalhistoria. Men - det handlar ju om Lönsboda! Min egen uppväxtort. En hel artikel om öknamnsgruppen som startades av Sven Hellgren. Sven är intervjuad i artikeln, och finns på bild tillsammans med min förste handledare i släktforskning Ivar Blomberg, som dessvärre gick bort för några veckor sedan. Ivar var min farmors kusin, liksom för övrigt även Blixtchauffören, som är omnämnd i artikeln. (Han hette Albert Svensson men kallades Blixtchauffören för att han körde så sakta och försiktigt).

En stor del av Öknamnsgruppens databas finns utlagd på ddss.nu . (Klicka på Databaser och sedan Öknamnsdatabas Örkeneds socken).

Vad menas då med rubriken? Jo, min farfar Arvid var född på Grevatorpet i Applahult, och kallades följaktligen för Grev-Aaviden (eller Greva-Jössens Aavid, efter sin far Jöns). Så enkelt var det.

Monty Python är alltid aktuella. Som nu till exempel. Deras sång I'm So Worried skrevs för sådär trettio år sedan, men berör ändå helt dagsaktuella ämnen, som läget i Mellanöstern och bagagehanteringssystemet på Heathrow. Se själv:

I'm So Worried
(Terry Jones & André Jacquemin)

I'm so worried about what's happenin' today, in the middle east, you know
And I'm worried about the baggage retrieval system they've got at Heathrow
I'm so worried about the fashions today, I don't think they're good for your feet
And I'm so worried about the shows on TV that sometimes they want to repeat

I'm so worried about what's happenin' today, you know
And I'm worried about the baggage retrieval system they've got at Heathrow
I'm so worried about my hair falling out and the state of the world today
And I'm so worried about bein' so full of doubt about everything, anyway

I'm so worried about modern technology
I'm so worried about all the things that they dump in the sea
I'm so worried about it, worried about it, worried, worried, worried

I'm so worried about everything that can go wrong
I'm so worried about whether people like this song
I'm so worried about this very next verse, it isn't the best that I've got
And I'm so worried about whether I should go on, or whether I should just stop

I'm worried about whether I ought to have stopped
And I'm worried about, it's the sort of thing I ought to know
And I'm worried about the baggage retrieval system they've got at Heathrow

I'm so worried about whether I should have stopped then
I'm so worried that I'm driving everyone 'round the bend
I'm worried about the baggage retrieval system they've got at Heathrow

Hyresrättens Dag! Visst låter det hemtrevligt och härligt? I dag har Hyresgästföreningen haft större manifestationer på ett tjugotal orter i landet. Själv var jag inte med på någon av de stora manifestationerna, men vi hade en manifestation i mindre skala då vi försökte påverka politiker på socialdemokraternas distriktskongress här i Blekinge. Som jag alltid brukar tjata om, vi i Hyresgästföreningen är politiskt neutrala, men inte opolitiska. Vi skäller på vilket politiskt parti som helst, om de kommer med förslag som missgynnar hyresgästerna.

I kvällens Rapport har de ett inslag om manifestationerna. De kopplar det till Malmömodellen för systematiskt hyressättningsarbete, som i korthet går ut på att låta de boendes egen uppfattning om den aktuella lägenhetens standard och det aktuella områdets läge få större genomslag på hyran. Malmömodellen är ett samarbete mellan det kommunala bostadsbolaget MKB och Hyresgästföreningen.

Men i Rapport kallar man Malmömodellen för "marknadshyror". Samtidigt säger man att Hyresgästföreningen genomfört demonstrationer i landet i dag för att protestera mot "marknadshyror". Det går inte ihop.

Saken är förstås den att marknadshyror är något helt annat än Malmömodellen. Marknadshyror innebär att en hyresvärd kan höja hyran till den gräns då en, och endast en, hyresgäst är beredd att betala den. "Tiotusen för en trea? Nu ska vi se om det fortfarande finns intressenter. Ja, det fanns visst tio stycken. Då höjer vi till femtontusen. Sådär, nu är det bara en kvar." Det är marknadshyror.

Dagens manifestationer var föranledda av ett på sätt och vis ännu allvarligare hot än marknadshyror. Och det berättade jag också i dag för de förbipasserande länspolitiker som ville stanna och lyssna. Jag har tidigare här i bloggen berättat om utredningen om allmännyttans ställning. Den kommer att läggas på regeringens bord den 18 april. En del av innehållet har läckt ut. Om utredningens förslag också blir regeringens politik, kan det innebära dödsstöten för hyresrätten i Sverige sådan vi känner den.

Enligt utredningens förslag ska ett kommunalägt bostadsbolag tvingas att bedrivas helt affärsmässig, ingenting annat. Inga sociala hänsyn, ingen långsiktighet. En lekplats i ett bostadsområde ska inte få anläggas om den inte innebär att bolaget därigenom ökar sin vinst. Om bolaget tjänar ekonomiskt på att göra sig av med ett visst hyreshus, ska de tvingas göra det. Bortsett från att kommunallagen helt sätts ur spel (och skulle behöva ändras om förslaget ska kunna förverkligas), innebär det att kommunala bostadsbolag ska tvingas till ett kortsiktigt tänkande som inte ens privata hyresvärdar skulle kunna leva efter.

Fler förslag ur utredningen: Efterfrågan ska styra hyran - i ett område med långa bostadsköer ska hyran få höjas med fem procent årligen tills köerna sjunker. Men vad är bostadsköer för mått? I många områden där hyran i dag är låg, står många i kö därför att de vill ha en lägre hyra än i dag. Med utredningens logik kommer då området automatiskt att klassas som "attraktivt", och hyran kan därför höjas med fem procent årligen tills ingen av dagens hyresgäster längre har råd att bo kvar där.

Det är det Hyresgästföreningens protester handlar om. Inte en lägesfaktor som redan finns, och som vi tycker är bra. Och inte några marknadshyror som inte finns och som nästan ingen vill ha. Utan om att värna hyresrätten, och valfriheten. Det är väl fint?