gemene man

Det är jag som är gemene man

Som den berömda ketchupflaskan...

Publicerad 2008-01-31 15:35:12 i Samhälle

En ketchupflaska med etiketten 57 varieties på halsen

Ni känner till den vanligaste liknelsen med den berömda ketchupflaskan. (Det är exakt så man brukar säga: "Det är som den berömda ketchupflaskan..."). Först kommer ingenting, sedan ingenting, sedan kommer allt på en gång. Det är knappast fallet med affärslivet i Ronneby.

Men liknelsen med en berömd ketchupflaska sitter ändå som en fläck i väggen. Jag tänker på Heinz, som nästan sedan starten haft påskriften "57 varieties" på sina etiketter. De där 57 sorterna har passerats för länge sedan (och då tänker jag inte enbart på passerade tomater). Nu för tiden har Heinz hundratals produkter i sitt sortiment. Men marknadsavdelningen tyckte tidigt att "57 varieties" var ett så bra begrepp, så det har fått hänga med. Siffran har blivit statisk, men står fortfarande för "ett stort antal".

Likadant är det med skyltarna vid avfarterna till Ronneby. "Ronneby - 115 butiker" står det. Där har stått samma siffra länge, trots att butiker bevisligen öppnats och stängts under tiden. Nu har det visat sig att siffran 115 är gripen ur luften. Kommunens näringslivschef Marcus Sandekjer har fått krypa till korset. Han har dock inte tagit ner skylten, utan i stället ägnat en dag åt att räkna butiker. Som av en händelse blir det faktiskt exakt 115 butiker - om man till butikerna även räknar frisörer som har varuförsäljning. Så det var på håret att siffran stämde, kan man säga.

Nu spelar det väl inte så stor roll. Gör som Heinz. Låt siffran 115 bli en symbol för handeln i Ronneby, oavsett om det exakta antalet butiker är större eller mindre. För det ska väl inte gå så illa, som en av de som kommenterat BLT-artiklarna som jag länkat till ovan skriver, att 115 snart kommer att beteckna det kvarvarande invånarantalet?

Felläsningar

Publicerad 2008-01-23 08:42:55 i Samhälle

Ibland blir rubriker roligare om man råkar läsa litet fel. Som häromdagen, när jag stod i kön i livsmedelsbutiken och läste de där nyhetsraderna som snurrar förbi på tv-skärmarna ovanför kassan. Varannan vill ha ny käring, stod det. Fast det stod det alltså inte egentligen. Jag hade läst slarvigt. Varannan vill ha ny kärnkraft, skulle det vara.

Och i dag hände det igen. Sydöstran har en rubrik Nya fadäser för 14 miljoner. Samma sak igen. Det ska inte vara fadäser, utan fasader. Nåja.

Tjugondag Knut

Publicerad 2008-01-13 22:58:14 i Allmänt

Tjugondag Knut. Jodå, jag har också städat ut julen i dag. Den praktiska plastgranen är tömd på sina utsmyckningar och nedpackad i en kartong igen. Annat var det förr.

Jag hörde folklivsforskaren Ebbe Schön på tv i förmiddags. Han trodde att traditionen med tjugondag Knut var på väg att dö ut. Den firas inte längre i hemmen, utan har tagits över av föreningar och köpmän. Seden med julgransplundring upprätthålls numera bara som barnkalas i Folkets Hus och andra föreningslokaler, eller mer kommersiella jippon för barn och deras betalande föräldrar.

När jag var barn, firade vi tjugondag Knut ordentligt. I hemmet. Med julgransplundring. Stora delar av släkten och grannarna runt omkring var inbjudna till oss. Alla ömtåliga kulor var redan borttagna från julgranen, och diverse chokladprydnader var upphängda i deras ställe. Våra egenhändigt flätade pappershjärtan var fyllda med godis. En efter en fick sedan alla - stora och små - ta på sig en bindel för ögonen, snurras några varv, utrustas med en pinne, och försöka peka på granen.

Det var inte lätt. Det kunde lika gärna bli så att man pekade på grannen. Inte nog med att den pekande och bindelprydde var vimmelkantig efter snurrandet. Man kunde inte heller vara säker på att granen stod kvar där den hade stått när man senast såg någonting. Det var ganska troligt att någon sprungit iväg med granen, till ett annat hörn i rummet eller ut i hallen. Det gällde ändå att med pinnen lyckas peka på något ätbart i julgranen. Efteråt fanns inte ett barr kvar på granen, men däremot överallt i huset. Alla - stora som små - hade hejdlöst roligt. Det vi barn tyckte var roligast, var att se de vuxna leka.

Därför vore det synd om traditionen dog ut. Börja fira tjugondag Knut i hemmen igen! Gör en ceremoni av att städa ut julen! Bjud in grannen och kasta ut granen! Sedan går ni in till grannen och kastar ut hans gran, och så vidare.

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela