gemene man

Det är jag som är gemene man

Om golf

Publicerad 2008-05-31 09:19:12 i Samhälle

Golfare lever längre, rapporteras det.

Bah. Det tror jag inte på. Jag tror inte att man lever längre för att man fördriver dagarna med att gå och slå på en liten boll. Det bara känns så.

Majoriteten har alltid fel - det säger ju alla

Publicerad 2008-05-26 17:50:20 i Samhälle

Min kompis Jalle säger så. "Majoriteten har alltid fel - det säger ju alla." Det är egentligen vad man kallar en självmotsägelse. För om alla säger så, då är de ju majoritet, och då har de fel, och då stämmer inte utsagan från början.

Men hur många är en majoritet? Fler än hälften, trodde jag. Men Aftonbladet har en annan definition. Frågan handlar om hur Sverige nu ska förhålla sig till Eurovisionens sångtävling, eller Melodi Grand Prix som våra närmaste grannländer kallar den. "Majoriteten - hela 27,9 procent av de röstande - har receptet klart för sig", skriver Aftonbladet.

En majoritet kan alltså bestå av 27,9 procent. Ursäkta, men just där tycker jag att Aftonbladet har fel. En majoritet ska vara över 50 procent, annars är det ingen majoritet.

Jag tycker också att de 27,9 procenten har fel. De tycker nämligen att det är juryns fel att Sverige placerar sig dåligt. Juryn som utgjorde halva röststyrkan i den svenska uttagningen till Eurovisionens sångtävling, alltså den tävling som kallas Melodifestivalen.

Ända sedan den avgjordes i Globen har det hetat att Sanna Nielsen var "folkets val" och Charlotte Perrelli var "juryns val". Men min poäng är att - det vet man inte! På grund av SVT:s röstningsregler kan ingen säga vad som egentligen var folkets val. Eller rättare sagt, vad som hade varit folkets val vid rättvisa förutsättningar. Folkets telefonomröstning pågick nämligen under hela tiden som jurygruppernas resultat presenterades. Vad hände då?

Jo, man kan misstänka (visserligen utan belägg, om inte SVT lägger papperen på bordet) att de som telefonröstat på Hero i högre utsträckning la av att ringa så fort juryernas resultat började ticka fram. Medan de som t.ex. ville telefonrösta på Empty Room eller Just a minute fortsatte att rösta som galningar så länge det gick. Som sagt, det finns inga belägg. Men blotta misstanken gör att man inte kan utnämna någon till folkets vinnare förrän SVT redovisar hur resultatet av telefonomröstningen såg ut innan första jurygruppen avgav sina resultat. (Det är det vanliga röstningsförfarandet vid allmänna val - hur skulle det se ut om man fick fortsätta rösta till riksdagsvalet i vallokalerna sedan kvällens valvaka börjat i tv?)

Nu har i alla fall svenska folket visat sig oförmöget att vaska fram ett topplacerat bidrag till den europeiska låttävlingen. Svenska folket väljer helst det som mest låter som ett svenskt schlagerbidrag. Det vill säga, så som det lät på 1980- och 1990-talen. Och jurygrupperna likaså, åtminstone just i år. För att någonsin kunna vinna eurovisionsmelodifestivalen igen kanske vi ska lägga ner Melodifestivalen, och låta SVT utse ett modernt slagkraftigt nummer med chans att vinna. Eller ge Alexander Bard i uppdrag att skriva alla bidragen i en svensk uttagningstävling, han brukar ju säga att han har koll. Fast han är förstås i minoritet.

Logiskt om luft

Publicerad 2008-05-26 14:50:46 i Allmänt

Femåringen ville spela boll. Hans morfar hade födelsedag i lördags, men dagen blev dryg. Så han kom och frågade sin morbror om vi inte kunde gå ut och spela fotboll. Ok, sa jag, var är bollen?

Vi hittade ingen fotboll, men däremot en badboll. Vi kan spela med den, sa Femåringen. Javisst, vi kan försöka, sa jag, men vi får vara försiktiga så den inte flyger bort. Det är svårt att sparka boll med en badboll, det är lätt att den blåser iväg.

Femåringens logik var oslagbar. Titta, sa han, det är inte så mycket luft i den. Ju mer mindre luft det är, desto mer flyger den inte iväg.

Och det hade han ju rätt i.

Det finns inga fria luncher

Publicerad 2008-05-22 15:16:19 i Allmänt

Nu har jag blivit bjuden på lunch.

För några veckor sedan blev jag uppringd av ett företag som förvaltar kapital. De ville bjuda mig på lunchmöte, jag skulle få information om deras tjänster och så lunchen då, alltså. De har försökt bjuda mig en gång innan, men då tackade jag nej. Jag vet inte hur det kom sig att jag tackade ja den här gången, men rätt som det var, var jag anmäld.

Jag har inte direkt något kapital att förvalta. Dessutom skulle informationsmötet, och lunchen, äga rum i Karlshamn, så för att få min gratis lunch skulle jag behöva lägga ut 100 kr i tågbiljetter t o r, och framför allt säkert två timmars extra arbetstid utöver själva lunchtimmen.

Så nu har jag suttit och lyssnat på en information som jag knappast har någon nytta av. Sprungit till stationen för att hinna med tåget, stått i kö till länstrafikens disk för att köpa biljett, bara för att hinna ut på perrongen, trycka på dörrknappen - precis när tåget går. Suttit på Karlshamns station en timme och väntat på nästa tåg.

Men det är klart, jag fick ju en lunch.

Dessutom träffade jag Emily på tåget, det var längesen. Det var behållningen av resan.

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela