Publicerad 2009-02-24 19:21:22 i Samhälle
"En del förlovningar slutar lyckligt. Andra med äktenskap."
Ville bara påminna om den gamla sanningen, i dag när en viss förlovning står i centrum av mediebruset. Victoria är ju hertiginna av Västergötland, som har ett lejon i sitt landskapsvapen. Om även den här förlovningen slutar i äktenskap, kommer Daniel att bli hertig av Västergötland. Då lär vi väl få se hur han rider ut sin lejongrop.
(I dag visste Daniel inget om Västergötland när han fick frågan. Kungen har fått ge sitt godkännande, regeringen sitt. Borde inte Västergötland också få välja om de vill godkänna sin blivande hertig eller inte?)
Men kanske blir det bra till slut. Monarkin lever på att en viss familj är utvald, och att statschefen genom sin börd är annorlunda andra medborgare i landet. Att vara förmer är dess enda existensberättigande. I århundraden upprätthölls detta genom att kungliga bara gifte sig med andra kungliga. När det nu sedan ett par generationer är tillåtet för kungar och tronföljare att gifta sig med vanliga Sommerlathar eller Westlingar, tunnas den kungliga härkomsten ut. Kungafamiljen blir mer och mer som "vanligt folk". Efter ytterligare några generationer kommer vi att fråga oss vad skillnaden egentligen är, och inse det orimliga i att ättlingar till en viss anfader ska vara landets främsta ansikte utåt. Fast förhoppningsvis behöver det inte dröja generationer...
Man säger att kungafamiljen gör PR för Sverige. Vad Sverige gör uppmärksammas i världen, just för att vi har en ärvd kung som statschef. Vi ses som ett föredöme på många områden. Tänk därför vilket internationellt genomslag det skulle bli om vi i Sverige avskaffade monarkin och skaffade oss ett demokratiskt, modernt statsskick! Det skulle sända en signal om demokrati över hela världen. Bli ett föredöme - inget kungadöme!
Publicerad 2009-02-20 11:29:08 i Samhälle
Jag var och träffade Ronnebys kommunalråd häromdagen. Han tog emot på sitt tjänsterum. "Här har jag utsikt över bandybanan", sa kommunalrådet, med en gest ut mot den lilla stadshusdammens frusna is. "Ja, det är väl den enda bandybana det blir här i kommunen", sa jag. "Men det var väl inte därför ni kom hit", sa kommunalrådet.
Nej, det var det ju inte. Jag, och min kamrat i Hyresgästföreningens styrelse, hade bett att få träffa kommunalrådet för att informera honom om situationen för hyresgäster i Ronneby och i riket. En knäckfråga är till exempel den borgensavgift kommunen tar ut av Ronnebyhus, och därmed av dess hyresgäster, för bolagets lån. På sätt och vis innebär det att hyresgästerna får betala en extra skatt till kommunkassan. Detta sade sig kommunalrådet vara mycket villig att diskutera med hyresgästerna.
Kontentan av mötet blev att vi planerade in en bostadspolitisk debatt, som preliminärt kommer att hållas i slutet av april. Företrädare för de politiska partierna, Ronnebyhus och dess ägare (kommunen) samt Hyresgästföreningen kommer att sitta i panelen. Håll ögonen öppna när inbjudan kommer så småningom, det kan bli en spännande tillställning. Bostadspolitik är nämligen hett!
Publicerad 2009-02-16 18:49:40 i Samhälle
Aftonbladet meddelar att en okänd gärningsman går omkring i Delsjöreservatet i Göteborg och dödar granar.
Då kan det väl knappast röra sig om en lönnmördare?
Publicerad 2009-02-13 09:21:53 i Släkten är bäst
Nu i helgen blir det stort släktkalas. Vi ska fira att farfar Arvid fyller 100 år. Farfar själv kan tyvärr inte vara med, eftersom han gick bort 1977. Men det hindrar inte oss andra. Farfar skulle nog inte heller missunna oss en fest.
Farfar Arvid föddes den 13 februari 1909 på Grevatorpet i Applahult, en bit utanför Lönsboda. Hans föräldrar var Jöns och Bengta Håkansson. I ungdomen hade Arvid anställningar vid olika snickerifabriker i bland annat Skälmershult och Åhus. På juldagen 1942 gifte han sig med farmor Hilma, som blivit änka när Arvids bror Karl avlidit 1937. Han adopterade också Hilmas och Karls två söner.
Tillsammans med Oskar Holmkvist från Ubbeboda startade han 1945 en snickerifabrik i Lönsboda. Två år senare sålde Oskar sin andel till Arvid. Fabriken drev han vidare under namnet Arvid Jönsson Möbelfabrik AB (AJMA), senare tillsammans med sönerna.
Arvid var under många år medlem i Örkeneds hantverksförening. Han var också ledamot i kyrkofullmäktige i Örkened, och sjöng i församlingens kyrkokör. Han avled den 24 juni 1977.
