gemene man

Det är jag som är gemene man

Ren upplysning

Publicerad 2018-12-31 15:58:00 i Allmänt

Varje ansvarsfull medborgare vet hur viktigt det är att synas. Inte minst gäller det varje ansvarsfull cyklist. Som varande en sådan kontrollerar jag därför regelbundet att cykelbelysningen fungerar såväl fram (vit lykta) som bak (röd lykta).

Häromdagen hade jag ärende till ett av de stora lågprisvaruhusen. När jag tog ut cykeln drog jag mig plötsligt till minnes att baklyset inte fungerade vid senaste kontrollen. Nuförtiden är det ju lysdioder i en sådan baklykta, det var det inte på morfars tid.
 
Morfar ägde varken bil eller cykel. Han tog sig fram med häst och vagn när han inte, på senare år, lät sig skjutsas av sönerna eller svärsönerna när han skulle någonstans. Vid ett tillfälle blev han stoppad av fjärdingsmannen som påpekade att morfar inte hade någon baklykta. "Gatlykta? Nää, jag har aldrig sett nån gatlykta här" svarade morfar, och fick köra vidare. Förmodligen tyckte inte fjärdingsmannen att det var lönt att stå och diskutera med en lomhörd gubbe.
 
Tillbaka till min baklykta. Som sagt, i den sitter tre lysdioder som torde ha i det närmaste evigt liv, men batterier kan ju trots allt behöva bytas ibland. Två stycken AAA-batterier kräver lyktan, det hade jag kollat när jag konstaterade att lyset inte fungerade. Och AAA-batterier har man ju sällan hemma, åtminstone har inte jag det.
 
Det första jag fick ögonen på när jag kom in på det stora lågprisvaruhuset var AAA-batterier. I tiopack. Jag behövde ju bara två, och så mycket annat som drar AAA-batterier har jag inte, men priset var oemotståndliga tjugo kronor. Det blir bara två kronor per batteri det. Då kan jag fortsätta cykla i flera hundra nyårsnätter, om så skulle behövas.
 
Jag fortsatte handla (jag hade ju som sagt flera ärenden i lågprisvaruhuset) och kom så fram till kassan. Medan jag stod i kön la jag märke till ett tiopack AAA-batterier som låg på golvet. Det kunde väl inte vara mina batterier som ramlat ur? Jag började gräva i min korg, inga batterier. För säkerhets skull tog jag upp batterierna från golvet, de kan ju ha glidit emellan spjälorna i korgen, AAA-batterier är ju inte så tjocka.

När jag la upp mina varor på bandet visade det sig att jag hade två tiopack batterier. Tydligen hade samma öde även tidigare drabbat någon kund, för i hyllan vid kassan låg redan ytterligare ett tiopack AAA-batterier. I hyllan låg dessutom likadana batterier i fyrpack, det hade ju egentligen räckt för mitt behov. Men priset för tio var ju som sagt oemotståndligt. Jag la från mig det ena tiopacket och betalade för det andra. Nu skulle baklyktan äntligen kunna börja lysa igen.
 
Väl ute hade det börjat skymma. Jag bestämde mig för att byta batterier med en gång, på det att min hemfärd skulle bliva ljus. Om man nu skulle råka möta fjärdingsmannen, menar jag. Jag pillade på undersidan av baklyktan där man ska peta för att öppna kåpan - och råkade då komma åt lyseknappen. Alla tre lysdioderna tändes plötsligt och gav ifrån sig ett sken starkare än någonsin. Det hade troligen bara varit glappkontakt, vilket åtgärdat sig självt när jag kollade vilken typ av batterier det skulle vara. När nu inte längre kontakten var lös, lös lyktan.

Nu hade jag visserligen köpt ett tiopack batterier i onödan, men huvudsaken var att baklyktan fungerade. Nöjd cyklade jag hem igen. Nu skulle alla kunna se att jag är en ansvarsfull cyklist.

När jag kommit hem la jag in batteripaketet i skåpet. Där låg redan ett fyrpack obrukade AAA-batterier. Jag nämner det bara som ren upplysning.

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela