gemene man

Det är jag som är gemene man

Dagens dikt: Tyst diplomati

Publicerad 2015-03-21 19:21:00 i Allmänt

Näringslivets företrädare som nu kritiserar utrikesminister Margot Wallström för att hon sagt att Saudiarabien är en diktatur verkar mena att hon egentligen har rätt i sak, men att det är fel att säga det. Åtminstone så att Saudiarabien hör.
 
Vi är ett land med hög moral,
en sund demokrati.
Är mästare på starka tal
och världsdiplomati.

Om någon stat vi handlar med
är våldets diktatur;
torterar mänskor enligt sed,
behandlar dem som djur

Då ska vi säga vad vi vill
och visa att vi törs.
Då krävs det att vi ryter till.
(Men inte så det hörs.)
 
 

Bostadspolitiska utmaningar i Ronneby

Publicerad 2013-12-18 22:15:55 i Allmänt

Under två veckor har vi i Hyresgästföreningen i Ronneby träffat våra folkvalda politiker i kommunen. Vi har många tankar inom det bostadspolitiska området, men vi är inget politiskt parti. Därför samtalar vi gärna med partierna och för fram våra tankar till dem. Som utgångspunkt har vi själva tagit fram ett bostadspolitiskt program för Ronneby kommun. De politiska partierna får gärna ta idéer från vårt program och använda som sina egna förslag. Så här ser vårt program ut:
 

Våra förslag

Bakgrunden i Ronneby kommun är att det länge varit utflyttningar och ett överskott på lägenheter har lett till att allmännyttan har rivit hyreshus både på Hjorthöjden i Ronneby och på Almvägen i Kallinge. I september 2013 har Ronnebyhus aktualiserat utförsäljningar av cirka 200 lägenheter i kommunen. Man hoppas hitta ”seriösa och kunniga” köpare.

Under 2013 verkar dock utflyttningstrenden ha börjat avta, med en befolkningsökning på 54 personer netto under första halvåret och ett hundratal nya företagsetableringar under samma tid.

Utmaningen för Ronneby kommun är att bli en attraktiv kommun att bo i så att bostadsföretagen – såväl allmännyttan som de privata – kan fylla de tomma lägenheter som finns, färre flyttar härifrån och invånarantalet kan öka.

För att lösa Ronneby kommuns bostadspolitiska utmaningar föreslår Hyresgästföreningen att:

1.    Bygg om i det befintliga beståndet till lägenheter som attraherar nyinflyttade (studenter, ungdomar, äldre, anställda i existerande och nyetablerade företag)!

2.    Tänk inte bort hyresrätter vid planeringen av nya bostäder i attraktiva lägen!

3.    Ett levande centrum! Människor ska kunna bo kvar och handla i en attraktiv miljö.

Hur vi tänker

Arbete och bostäder hör ihop. För att Ronneby kommun ska växa måste nya arbetstillfällen lockas hit. Det kommer att kräva att det finns bostäder. Ibland måste man satsa på gungor och karuseller samtidigt. Om Ronneby kommun ska vara attraktivt att flytta till, bör det finnas bostäder av alla olika storlekar och prislägen, både ägda boenden och hyresrätter. Hyresrätten är ett flexibelt boende som underlättar inflyttning. Rapporten ”Hyresrättens betydelse för en dynamisk arbetsmarknad” av Nima Sanandaji (Hyresgästföreningen, 2013) pekar på hur sysselsättningen hämmas av en brist på bostäder. Bostadsmarknaden kan ses som en del av företagsklimatet.

Ett attraktivt bostadsområde med blandade upplåtelseformer, såväl villor och bostadsrätter som hyresrätter, kanske i kustnära läge med nära till natur och goda kommunikationer till stadskärnan, kan användas för kommunen som marknadsföring att profilera sig med. Hyresrätter kan till exempel byggas i form av parhus med havsutsikt. Tanken är att kunna visa upp ett attraktivt bostadsområde som en symbol för kommunen. Nybyggnationer medger sällan låga hyror, men med moderna byggmetoder går det att hålla nere kostnaderna samtidigt som husen kan byggas flexibelt. En attraktiv kommun drar till sig nya företagsetableringar.

En framgångsfaktor för kommunen är att invånarna vill stanna kvar och tillbringa även sin lediga fritid där. Det förutsätter en attraktiv miljö att handla och roa sig i, så att inte kommunens invånare väljer att åka tre mil åt ena eller andra hållet och spendera sina pengar där i stället. Det medför att service i form av butiker och restauranger finns kvar i centrum så att de som valt att bo centralt kan fortsätta att ha nära till inköp och nöjen. I centrala Ronneby bor huvudsakligen ungdomar, som vill ha nära till nöjen, och äldre, som vill ha nära till butiker och samhällsservice. En utmaning för Ronneby kommun är därför att behålla den småskaliga handel som finns i centrum och utveckla den så att fler butiksetableringar möjliggörs.

Vi vill att Ronneby kommun utvecklas. Det gagnar alla, såväl hyresgäster som invånare i kommunen.

 

Vem får inte säga pepparkaka?

Publicerad 2012-12-11 20:15:00 i Samhälle

Vad handlar #pepparkakegate om?

Vad som hänt är att flera barn, med mörkare hy än sina klasskamrater, under sin egen skolgång erfarit att de förutsatts inte kunna ta någon annan roll i luciatåget än den som pepparkaksgubbe. Trångsynt och fyrkantigt tänkt av läraren, kan tyckas. (En som vittnar om hur det var att alltid få spela "ugnsbakad marionett" är Patrik Lundberg: http://hd.se/mer/2012/12/11/jag-ar-redo-for-ugnen/ )

Så var det dock inte i det aktuella fallet i Laxå. Hela historien bygger från början till slut på ett missförstånd. Pepparkakssången skulle inte sjungas, ingen skulle vara pepparkaksgubbe i tåget. (Hade läraren haft intentionen att undvika att bli beskylld för rasism hade det varit enklare att ge rollen som pepparkaksgubbe till någon ljushyllt lintott, än att "förbjuda pepparkaksgubbar".)

Det intressanta är varför så många hellre VILL missförstå, än att tro att det var ett missförstånd. Det har framkommit att t.ex. en Facebookgrupp i ämnet lades upp INNAN nyheten publicerades i Nerikes Allehanda. Några verkar alltså ha velat piska upp en viss stämning. Skälet att så många hänger borde vara att man gärna vill stärkas i någon uppfattning att det finns krafter som vill förbjuda pepparkaksgubbar i luciatåg (för att "blidka invandrare?" Jag vet inte) eller ordet pepparkaka(!). Varför vill man så gärna stärkas i denna uppfattning? Vem är det, som upplever att man inte får lov att säga pepparkaka?

Här skriver Feministiskt perspektiv om den politiska agendan bakom Laxå: http://feministisktperspektiv.se/2012/12/11/den-politiska-agenden-bakom-laxa/

Dagens dikt: Demokratur

Publicerad 2012-08-13 13:24:12 i Samhälle

Försvarsminister Karin Enström vägrar kalla Saudiarabien för diktatur. Vi gör inga listor på länder, säger hon. Kan det ha samband med att Saudiarabien köper krigsmateriel, bland annat roboten Bill, från Sverige?


Det är bäst att va demokrati

och ej slåss.

Att ha val och en press som är fri

liksom oss.

Men ett undantag gör vi en stund

förstås.

Ni i Saudi betraktas som kund

till oss.


Ni får handla från vår agentur

om ni vill.

Vi har öppet i ur och skur

för er skull.

Ni är inte nå’n diktatur,

sa Bill.

Ingen demokratur,

sa Bull.

Raggmunk med fläsk

Publicerad 2012-08-09 00:41:05 i Samhälle

Raggmunk är ibland människans bästa vän. Och fläsk är alltid raggmunks bästa vän. Det är därför inte konstigt, att människan gör allt för att få äta raggmunk med fläsk. Åtminstone inte den här människan.

 

Den här människan hade sällskap av sin arbetskamrat och skulle äta lunch. Restaurangen var nästan fullsatt när vi kom dit, och när vi såg anslaget med dagens rätt förstod vi varför. Dagens rätt var raggmunk med fläsk. Vi bad att få varsin sådan.

 

Det tar tio minuter, för den är slut för tillfället, sa mannen i kassan, vars uppgift var att både ta emot beställning, lägga upp mat på tallrik och ta betalt. Det gör inget sa vi, vi kan äta sallad så länge. Vi tog sallad och gick och satte oss.

 

Efter drygt tio minuter såg arbetskamraten att en annan lunchgäst just kom från kassan med en stor tallrik raggmunk med fläsk. Vi antog att den nya laddningen var klar, men att mannen i kassan bara missat att ropa ut det till oss. Så vi gick och ställde oss i kön igen.

 

Ytterligare en lunchgäst framför oss fick raggmunk med fläsk, och så var det vår tur. Nu vill vi ha vår raggmunk som vi beställde, sa vi. Det tar tio minuter, för den tog precis slut igen, sa mannen i kassan.

 

Det är omöjligt, sa arbetskamraten, vi såg ju just två stycken som fick raggmunk med fläsk. Varför fick de mat före oss? Ja, det blev visst lite konstigt där, sa mannen i kassan, jag hade mycket att göra. Men när maten blir klar måste ni väl servera de kunder som redan betalat och sitter och väntar, innan ni serverar nya kunder, sa vi. Ja, kanske det... sa mannen i kassan, men vad ska jag göra nu då? Du ska ge oss pengarna tillbaka, sa vi. Så kan vi gå någonstans där vi får mat för dem i stället.

 

Så blev det. Vi dukade inte ens av våra salladstallrikar efter oss. Det fick mannen i kassan på Febronya i Bräkne-Hoby göra. Oss behöver han aldrig mer bekymra sig om.

Dagens dikt: Vapenbröder

Publicerad 2012-03-06 12:34:13 i Samhälle

Saudiarabien är en av världens grymmaste diktaturer. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har långtgående planer på att hjälpa landet att bygga en avancerad vapenfabrik. FOI:s generaldirektör Jan Olov Lind vill inte kännas vid affären.

Om man ska exportera

kanoner eller krut

då bör man observera

vårt lands exportbeslut.

 

Är kunden kung Abdullah

Då får man passa sej.

Då måste man förtulla

varenda liten grej.

 

Den goda egenskapen
gör vår affär unik:
Vi säljer inga vapen.

Vi bygger en fabrik.

 


Många människor gör saker tillsammans

Publicerad 2012-02-13 14:56:13 i Samhälle

Det sägs att folkrörelserna är på utdöende. Tidsandan är nu en gång för alla sådan att människor bara vill ha individuella svar på alla områden i samhället, då passar det inte in att söka kollektivistiska lösningar. Möjligen, tror några, kommer pendeln att slå tillbaka någon gång, men det dröjer åtskilliga decennier. Till dess måste vi alla inse att vi inte i första hand är medborgare i ett samhälle, utan kunder på en marknad.

Men jag tror inte alls på den bilden. Det finns minst lika många tecken som pekar i den andra riktningen. Mer och mer märks det hur människor blir imponerade av att många gör saker tillsammans. Se bara på fenomenet med flash mobs. Helt plötsligt börjar till exempel ett fyrtiotal shoppingflanörer sjunga musikal och dansa i ett köpcenter. De har förstås planerat det noga, övat in sång och dans, spelat in bakgrundsmusik som de kan spela upp, riggat kompisar med kameror, spritt ut sig strategiskt över hela köpcentrat så att de kan smälta in bland de vanliga besökarna, och så sätter de igång på en given signal. Först en, sedan en till, sedan flera. Efter några minuter är allt över och de beblandar sig med de förstummade shopparna lika snabbt som de dök upp.

Eller så drar en Facebookgrupp ihop trehundra personer att heja på ett slumpmässigt utvalt knattelag i fotboll. De tioåriga pojkarna i laget blir troligen förvånade, i vanliga fall brukar en handfull föräldrar vara det enda stödet vid sidan av planen.

Sådana här flash mobs som dokumenteras och läggs ut på Youtube får massor med visningar och imponerar med rätta. Framför allt visar företeelsen att det finns något lockande i kraften att vara många. Den lockelsen och förmågan att imponera kan vi i folkrörelserna, som i mitt fall Hyresgästföreningen, ta vara på. Vi behöver inte nödvändigtvis göra flash mobs av allting, men vi kan låta oss inspireras att hitta nya uttrycksformer som använder det faktum att mass-aktioner fortfarande är hett och tilldragande.

"Varför kommer di inte när jag ringer för", frågade Ringaren i Hasse Alfredsons klassiska monolog. Det sitter det många föreningsstyrelser och undrar också. Här ordnar vi så fina dragspelsaftnar och handarbetseftermiddagar, varför är då ungdomarna så otacksamma att de inte kommer dit? Varför vill inga under 40 sätta sig i vår styrelse? Vi som har bakat så fina kakor...

Föreningslivet är inte dött. Inte folkrörelserna heller. Men det ser annorlunda ut. Det kanske till och med är så att alla gamla föreningsrävar inte riktigt känner igen det längre. De känner inte igen en folkrörelse när de ser den, och då tror de inte att den finns. Risken är att de fastnat i att bara förvalta sig själva. En rörelse rör sig. Annars är den ingen rörelse. En folkrörelse kan aldrig bli stillastående. Den måste möta människorna där människorna är.

Är man bara tillräckligt många kan man fortfarande uträtta stordåd. Knepet är bara att bli många. Där kan behövas andra metoder nu jämfört med förr. Tips till er föreningsaktiva som klagar på ungdomen, eller vilka ni nu klagar på, och tror att folkrörelserna dör ut: Tänk efter - hur kan vi locka alla som imponeras av kraften i till exempel flash mobs? Vad har vi att erbjuda? Alla människor är engagerade för något. Det går inte att skapa engagemang, det går bara att hitta det!

Folk i rörelse

Publicerad 2012-01-02 23:50:19 i Samhälle

I höstas var Håkan Juholt ute på förlåt-turné. Nu kritiserar Ylva Johansson Håkan Juholt i sin blogg. Det verkar som om det finns partivänner som nu förväntar sig att Ylva Johansson ber om ursäkt för sitt blogginlägg på en förlåt-turné. Sedan kommer andra partivänner som tycker att de partivänner som kritiserar Ylva Johansson borde bege sig ut på förlåt-turné. Snart är alla socialdemokrater ute på förlåt-turnéer.

Det är det som menas med folkrörelse.

Satirmusik eller musiksatir?

Publicerad 2011-12-20 09:39:22 i Samhälle

Kampen för att bevara Slussen (den där i Stockholm) precis som den är har engagerat självaste Benny Andersson. I Svenska Dagbladet den 10 december säger han sig vara beredd att återförena Abba om det kan hjälpa till att stoppa ombyggnaden. (Han har en utsökt förmåga att välja sina strider. Vad skulle kunna återförena Abba? Inte alla dollarmiljoner i världen, det har de gjort klart förut. Inte ett kronprinsessbröllop, som några spekulerat kring. Inga artistgalor till stöd för katastrofoffer eller frihetskamper för utsatta folk. Bara en trafikkarusell mitt i Stockholm är viktig nog.)

Bennys utspel har i sin tur inspirerat Sanna Rayman och Peter Santesson att göra en satirisk kamplåt. I sann satirikeranda har de skrivit en rolig text till en befintlig melodi. Olyckligtvis valde de en melodi av Mikael Wiehe, vars artistbolag nu har bett dem ta bort inspelningen från Youtube.

Sanna och Peter är inte dåliga som satirtextförfattare. Det är inte det. Men det är första gången de får känna av den verklighet som t.ex. alla sångtextförfattare till landets lokalrevyer ständigt lever i. Den ideella upphovsrätten.

Inom Riksförbundet Lokalrevyer i Sverige (LIS) lyfts då och då frågan om att politiskt verka för lättnader i den ideella upphovsrätten, så att det blir enklare att låna melodier från kända låtskrivare. Detta är därför en fråga som intresserat mig i ett tiotal år, så länge som jag skrivit åt revyer. I själva verket ser jag bägge sidor av myntet, både som satirtextförfattare och låtskrivare.

Huvudregeln som gäller är denna: Det går alltid bra att använda en känd melodi och skriva en egen text till den - om man har tillstånd från upphovsmannen eller dess representant! I många fall är detta lätt att få, man lär sig snabbt vilka kompositörer som inte har något emot att deras låtar används i revysammanhang och liknande. En erkänd parodiartist som "Weird Al" Yankovic inhämtar alltid originalupphovsmannens tillstånd innan han gör sina versioner.

En underregel är att man kan använda en melodi som parodi om det sker som ett tillfällighetsarbete helt utan kommersiell vinning. Många lokalrevyer förlitar sig helt på detta. Lite ironiskt är det lättast att hävda att en parodi är av tillfällighetskaraktär i de fall då det är originalartisten själv som parodieras. Om man gör en Carolaparodi är det förstås lockande att använda någon känd Carolalåt som underlag. Då blir det snarare musiksatir, alltså det är musiken i sig som är utsatt för satiren, än satirmusik, då man använder godtycklig melodi i satiriskt sammanhang.

Genom åren har jag som sagt funderat mycket på frågan, fram och tillbaka. Visst vore det smidigt att slippa inhämta tillstånd från musikförlag inför varje revyproduktion. Men jag landar alltid på samma ståndpunkt: Det vore ohållbart om vem som helst fick lov att skriva satirtexter på vilken melodi som helst, i vilket sammanhang som helst. Varför ska Mikael Wiehe behöva gå med på att hans melodi används i syften som till äventyrs står i motsats till vad han själv står för? Det handlar inte om att gilla satir eller inte. Det handlar om den ideella upphovsrätten.

När Piratpartiet var i ropet var det många av de som uttalade sig i dess namn som hade svårt att hålla isär ekonomisk upphovsrätt och ideell. Den ekonomiska upphovsrätten tror jag knappt det finns någon lokalrevy som bryter mot. Alla rapporterar sina spellistor till STIM och betalar avgift som kommer kompositörerna till del. Den ideella syndas det mot desto mer. Man vill gärna hävda tillfällighetskaraktär på sina parodier, även när revyn spelas i flera månader inför betalande publik. Det finns dock en viss efterlevnadskontroll. De bidrag som ska tävla i Revy-SM måste alltid uppvisa tillstånd från upphovsman eller musikförlag att använda melodierna i satiriskt syfte.

Vilka låtar är det som används i satirsammanhang? Bra låtar, givetvis. De bör antingen vara välkända, eller passa synnerligen väl i sammanhanget. Uppfylls inte något av dessa kriterier kan man lika gärna skriva egna melodier. Nu förstår jag att Sanna och Peter ville få fram den komiska poängen i att använda en melodi av den erkände protestsångaren och gamle proggaren Wiehe, särskilt som Benny Andersson själv gått med på att kallas proggare i SvD-artikeln. Och de är inga dåliga textförfattare, jag skulle inte ha något emot att låta dem skriva något alster till min revy. Men de kommer inte ifrån att man måste inhämta tillstånd att använda andras melodier. Inte minst i Mikael Wiehes fall.

---
Uppdatering: Peter Santesson påpekar att slusslåten också är en parodi på Wiehe själv, därav fejkskånskan m.m. Och det noterade jag ju också, att det finns en komisk poäng i att välja just en Wiehelåt. Tyvärr tycker inte Mikael Wiehe det. Och vad man än tycker om Mikael Wiehe så ligger beslutanderätten i det här fallet hos honom.

Dagens dikt: Om Ryssland

Publicerad 2011-12-06 11:42:53 i Samhälle

I söndags hölls det val i Ryssland. Intresset hos den vanlige svensken är dock på knappt mätbar nivå. Vilket förresten gäller all utrikespolitik numera, påpekar Sydöstrans Robert Sundberg. Jag har formulerat om hans ledare till en dagsvers:

Vi lever i ett i-land.

Ett driftigt industriland.

Ett ingen-är-som-vi-land.

Ett skiter-vi-väl-i-land.

 

Vad bryr vi oss om Ryssland?

Ett famntag-, klapp- och kyssland.

Det ligger bortom Finland.

Nej, tacka vet jag inland.

 

Jag föredrar mitt kål-land

Vid stugan min i Småland.

Vårt trygga ROT- och RUT-land

- Bevare mig för utland!

 

Fremskrittspartiet tar ett steg tillbaka

Publicerad 2011-08-02 23:39:32 i Samhälle

Terrorattackerna i Oslo och på Utøya har skakat om det norska samhället. Än råder där landssorg, vilket kan ha bidragit till att den politiska debatt som dragit igång i Sverige i dådens efterdyningar till viss del låtit vänta på sig i Norge.

Sverige känner starkt för Norge i dess sorg. Det är ändå helt naturligt om debatten i Norge även fortsättningsvis blir mer dämpad och balanserad. Detta trots att Norges främlingsfientliga parti, Fremskrittspartiet (Frp), är mycket större än sin svenska motsvarighet Sverigedemokraterna (SD) - Frp fick 22,9 procent i senaste stortingsvalet. I dag hände dock något i Norge som än så länge saknar sin motsvarighet i Sverige (och för den delen Danmark). Framstående företrädare för Fremskrittspartiet gick ut och var öppet självkritiska till hur de fört debatt de senaste åren. Partiledaren Siv Jensen ångrar sitt språkbruk och ska framledes försöka ändra sin framtoning i debatter. "Vi blir inte desamma igen", säger hon. Flera lokala partitoppar, som Frp:s tidigare ordförande i Oslo Svenn Kristiansen, gör samma sak. Kristiansen ska inte längre använda ord som "smygislamisering", säger han.

Frp:s närmaste svenska motsvarighet Sverigedemokraterna väljer än så länge en annan väg. De tycker inte att de har något att be om ursäkt för. I kvällens Aktuellt fick partiets kulturpolitiske talesperson Mattias Karlsson frågan om inte de också behöver ändra sitt språkbruk. Han nekade till detta, tyckte inte att de behöver förändra sin retorik. När han konfronterades med en filmsekvens från oktober 2009 där hans partikamrat Kent Ekeroth (nu riksdagsledamot) sa att "islamiseringen" är Sveriges största problem, bemötte han bara detta med att Ekeroth har en mer "dramatisk" hållning än vad som är partilinjen.

Detta kan man tolka som att SD:s partilinje är att säga en sak på interna partimöten och en annan sak i Aktuelltstudion.

Nu ska jag försöka mig på att tänka mig en förklaring till denna skillnad i förhållningssätt. Sverigedemokraternas vägran att ta ett steg tillbaka i sin retorik kan möjligen följa av det faktum att partiet har en annan historia än sitt norska systerparti. Fremskrittspartiet hette ursprungligen "Anders Langes parti til sterk nedsettelse av skatter, avgifter og offentlige inngrep" och var ett rent populistiskt nyliberalt missnöjesparti. Främlingsfientligheten kom in senare. Det råder inget tvivel om att Frp idag är ett främlingsfientligt parti med främlingsfientlig och islamofob retorik, men partiets historia är delvis en annan och det gör det möjligen enklare för partiet att nu åtminstone delvis kasta av sig det oket.

Sverigedemokraterna, å sin sida, bildades 1988 av personer som varit aktiva i rörelser som Nysvenska rörelsen, Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Nordiska Rikspartiet. Är det möjligen här vi ser anledningen till det hårdnackade motståndet till att ändra sin retorik till att bli mer verklighetsnära? Som Ulf Bjereld skriver i sin blogg i dag, ett vulgärt språkbruk främjar en vulgär politik. Frågan är vad som blir kvar av SD utan den vulgära politiken? Är man rädd att tappa sina kärnväljare? Lena Sundström skriver mycket klokt på DN Kultur i dag om hur orden används för att frammana bilden av en fiende. Kanske är det just det hårda språkbruket som håller ihop SD. De behöver den råa retoriken för att behålla sin bild av "fienden", och därmed sitt existensberättigande. I så fall finns det fortsatt skäl att vara rädd för partiet Sverigedemokraterna på riktigt.

Grenar på det högerextremistiska trädet

Publicerad 2011-07-27 23:34:11 i Samhälle

Efter de fruktansvärda terrordåden i Norge är det många som i artiklar, i bloggar och på Twitter lyft fram de likheter som finns mellan idéerna i terroristens "manifest" och de idéer som framförs av olika representanter för till exempel de svenska Sverigedemokraterna. Bland andra har tidskriften Expo samlat citat från ledande Sverigedemokrater där de uttrycker sina beskrivningar av samma världsbild som attentatsmannen. Bloggaren Jinge har påpekat parallellerna mellan terroristattacken och de tankefigurer som förekommer i Jimmie Åkessons (SD) debattartikel i Aftonbladet 2009. Själv har jag hittills inte haft tid eller ork att skriva något här på bloggen i ämnet, men gjort en del inlägg på Twitter med samma innebörd.

Några tycker att det är att utnyttja en hemsk händelse för "egna politiska syften". I gårdagens Aktuellt i SVT fick Jimmie Åkesson säga att man inte ska "göra politik" av terrordåden. (Samma sak skriver Robert Stenkvist (SD) på SVT Debatt).

Men det handlar inte om några egna politiska syften. Det handlar om en helt naturlig reaktion, att försöka hitta sätt att förstå och förklara de mekanismer som lett fram till terrorattentaten. Det är uppenbart att samma tankegods går att finna hos terroristen som hos både ljusskygga debattörer på högerextrema sajter som Politiskt Inkorrekt, och mer "rumsrena" rasister med politisk fasad inom riksdagspartiet Sverigedemokraterna. Enskilda Sverigedemokrater har även efter dåden haft svårt att hålla fingrarna i styr. Ulf Bjereld har på sin blogg noterat ett antal uttalanden av ledande Sverigedemokrater som inte precis är ägnade att fjärma partiet från terroristens tankevärld.

Det är inte Sverigedemokraterna som politiskt parti som behöver belysas och bekämpas i första hand, utan hela den miljö av främlingsfientliga och islamhatande tankar som utgjorde grogrund för terrordåden. Tankar och idéer som möjligen kan oss att förstå terroristens världsbild. På olika nätforum finns det debattörer, oavsett om de är Sverigedemokrater eller inte, som drivs av en starkt vriden världsuppfattning. När dessa debattörer dessutom råkar gå att identifiera som riksdagsledamöter eller andra ledande företrädare för ett, låt vara marginellt, riksdagsparti, är det förstås av högsta intresse. Alla grenar på det högerextremistiska trädet bör granskas. Det handlar inte om att plocka politiska poäng på en hemsk händelse. Det handlar om att mitt i all sorg och förtvivlan ändå försöka förstå.

En sak till: Tänd gärna ljus, delta gärna i tyst minut. Men det finns också två andra sätt att hedra offren för terrordåden: Stöd Expo genom att teckna en prenumeration. Och ta i din egen vardag debatten med Sverigedemokrater och deras sympatisörer, låt aldrig främlingsfientliga uttalanden stå oemotsagda.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna är rasister.

Dagens dikt: Blir du lönsam?

Publicerad 2011-06-30 12:02:35 i Samhälle

Det är svårare att få jobb direkt efter utbildningen för en filosof än vad det är för en ingenjör. Därför vill Svenskt Näringsliv sänka studiestödet till humaniora och konst.

Blir du lönsam, lille vän?
Annars får du inga kulor.
Du får klara dig på smulor
i din check från CSN.

Slösa inte bort ditt liv
på att lära dig teater.
Utav såna divalater
blir du inte produktiv.

Plugga bara det du bör.
Konstnärer och humanister
gör att samhällskroppen brister.
Helst ska du bli ingenjör.

Dagens dikt: I Jannes eka

Publicerad 2011-05-11 09:29:07 i Samhälle

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) går emot såväl Skolverket som BO och vill att skolk ska synas i skolbetyget. Remissinstanserna, som kritiserar förslaget, "har fel attityd", säger han. Vad ministern tror betyder mer än all samlad erfarenhet och kunskap.

När Janne, fyrtionio bast,
vill vara med och leka
då känns allt som en ständig rast.
Då ror han själv sin eka.

För när han sitter där och ror,
och ror så svetten lackar,
då styr han bara dit han tror.
Då tror man att han backar.

Ingen kommer undan bostadspolitiken

Publicerad 2011-04-21 14:27:55 i Samhälle

Ingen kommer undan politiken, heter det i en sångtext. Vill man påverka samhället är det ofta genom politiken man måste gå. Det gäller inte minst i bostadsfrågor.

Hur kan du som hyresgäst påverka politiken? Om du har ett förslag i någon särskild fråga i din kommun – för fram din idé till föreningsstyrelsen. En av deras arbetsuppgifter är att påverka bostadspolitiskt på kommunnivå. De har ofta god kontakt med politikerna i de olika partierna. En del föreningar ordnar bostadspolitiska debatter där politiker och andra medverkar. Då kan du gå dit och ställa frågor och framföra din mening.

Du kan också skriva insändare till lokaltidningarna. Även här kan du ta hjälp av de som sitter i föreningsstyrelsen om du till exempel vill ha hjälp med faktauppgifter och strategier. De har i sin tur möjlighet att ta hjälp av regionstyrelsen och av Hyresgästföreningens anställda.

I en del kommuner kan du som invånare lämna in medborgarförslag. Din fråga behandlas då av kommunfullmäktige. Det är en möjlighet att föra fram förslag även när det gäller bostäder och boendemiljö.

Slutligen: Följ med i vad som skrivs om bostadsfrågor! Följ debatterna, till exempel i de sociala medierna som bloggar, Twitter och Facebook. Diskutera både där och i levande livet. Prata med dina grannar! Tillsammans kan ni bilda opinion.

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela