Publicerad 2007-02-23 11:28:14 i Allmänt
Schimpanser tillverkar spjut, skriver Aftonbladet och andra nyhetsmedier. Vänta bara, snart är schimpanserna ifatt oss. Det dröjer inte länge innan de börjar bygga radhus, och tillverka pennställ och askfat och mobiltelefoner och fula små fruktfat i plast. Sedan flyger de till månen, och koloniserar Mars innan vi hunnit dit. Var ska detta sluta?
Publicerad 2007-02-20 20:21:57 i Samhälle
Malmö stad är på bostadspolitisk offensiv. Majoriteten har nu tagit fram förslag till nya ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget MKB. Bland annat slås självkostnadsprincipen fast, hyresgästernas pengar ska inte användas till orimliga miljonvinster i bolaget. I Hyresgästföreningen i Ronneby har vi (hittills förgäves) försökt påverka politikerna i vår kommun att få in självkostnadsprincipen i ägardirektiven.
Dessutom ska MKB bygga nytt, och köpa in sig, i attraktiva bostadsområden. Det uttalade syftet är att stärka allmännyttans ställning och slå vakt om hyresrätten. Med dagens rådande trender, som ivrigt underblåses av den sittande regeringen, riskerar annars de attraktiva områdena att helt omvandlas till bostadsrätter.
Offensiven lär på sikt också bidra till minskad segregation. Mycket bättre än Mats Odells (och MKB-vd:n Birves!) kontraproduktiva idéer om ägarlägenheter och slopad stopplag! Heja Malmö!
Läs vad Sydsvenskan och SVT/Sydnytt skriver om saken.
Publicerad 2007-02-20 20:00:43 i Allmänt
På tv säger de att de ska diskutera transfetter. Vad är det? Är det Lasse Flinckman?
Publicerad 2007-02-19 11:06:40 i Allmänt
Sverige är ett litet idrottsland. Inte ens i de individuella sporter vi anser oss vara bra på, och ha en tradition inom, har vi för det mesta mer än en stjärna åt gången. När Stenmark var som störst, var Stenmark ensam. Magdalena Forsberg personifierade skidskytte under sina aktiva år. Jan Boklöv hittade på en egen stil, och var störst inom backhoppningen en säsong.
En stjärna kan dyka upp då och då, inom närapå vilken sport som helst. Men att ha flera som ligger i världstoppen samtidigt, dessutom både på herr- och damsidan, kräver mycket mer. Det hjälper förstås om man har draghjälp av ett affischnamn som Stenmark eller Forsberg. Men det kräver också ett aktivt förbund, det kräver en stark grundorganisation i klubbarna, och det kräver duktiga ledare. Egenskaper som vi ofta anser att vi i Sverige är bra på.
Markus Larsson var fortfarande besviken efter missen i den individuella slalomen i lördags. Och det är rätt, det ska han vara. Silvret i lagtävlingen kändes inte som en tröst för honom. Men för Sverige visar ett lagsilver på något mycket större än en individuell förstaplacering.
Skidskyttets mixedstafett sågs över axeln av några. En konstruerad tävling, sas det. Samma sak sas om utförsåkningens lagtävling. Men kraxandet hördes mest före de svenska medaljerna. Guld i mixedstafett i skidskytte och silver i lag-alpint visar att förbunden lyckats få "bredd på toppen" på både herr- och damsidan samtidigt, på ett sätt som aldrig tidigare varit fallet! Lägg därtill att vi har flera friidrottsstjärnor aktiva på samma gång. Allt är exempel på framgångsrik svensk lagkänsla. En seger för svenskt gemenskapskultur!
Publicerad 2007-02-14 17:06:37 i Samhälle
"The Ark äger!" De säger så nu för tiden, ungdomarna. Det betyder att The Ark är bra. Det är bra att äga. Regeringen tycker att alla ska äga. Ja, inte på det sättet som vi alla fortfarande faktiskt äger det som är gemensamt, det som vi finansierar med våra skatter. Utan var och en ska äga. Framför allt ska var och en äga sin bostad.
I dag kan man bo i egenägd villa, eller i bostadsrätt, eller i hyresrätt. Nu vill kommunminister Mats Odell införa en ny upplåtelseform: Ägarlägenheter. Visst låter det bra? Att äga sin lägenhet, det måste ju betyda att man får göra som man vill. Mer frihet. Eller?
Idén med ägarlägenheter är att en enskild lägenhet ska betraktas som en egen fastighet, och kunna köpas och säljas separat från huset i övrigt. I samma hus ska det kunna finnas både hyresrätter och ägarlägenheter. Ett skäl påstås vara att minska segregationen.
Ägarlägenheter finns i andra länder. Men där finns å andra sidan i princip inga hyresrätter av det slag vi har i Sverige. Där finns bara så kallat socialboende, vilket betyder att möjligheten att hyra sin bostad är begränsad till de som av särskilda sociala skäl inte har en chans på den öppna bostadsmarknaden. Att bo ”socialt” är stigmatiserande. Vill man minska segregationen, är ägarlägenheter absolut fel sätt att gå.
Vad vill hyresgästerna? Är det inte de som äger problemet? På de allra flesta håll i landet är det litet intresse bland hyresgäster för att få köpa sin bostad. I de allra mest (ekonomiskt) attraktiva områdena däremot, som Stockholms innerstad, är intresset stort. Följden blir en än större segregering, med enbart ägarlägenheter och bostadsrätter i innerstan, och till slut bara socialboende i de mindre attraktiva förorterna.
Vem ska köpa en ägarlägenhet i ett ”problemområde”? Hyresgästerna själva lär inte ha råd, och om de har det, lär de inte ha lust. För de har ju valt hyresboendet eftersom det är en så praktisk boendeform.
Det troligaste är att ägarlägenheterna ganska snabbt kommer att köpas – till kraftiga underpriser – av investerare. Privatpersoner som inte själva tänker bo i lägenheterna, men som vill utnyttja värdestegringen på objekten och göra ekonomisk vinst. Lägenheterna hyr de ut ”i andra hand”. Att de samtidigt blir hyresvärdar med ansvar för hyresgästerna är liksom av underordnad betydelse. På så sätt får vi en ny grupp av amatörhyresvärdar. Vi får också en ny grupp av andrahandshyresgäster som är i stort sett rättslösa den dag lägenhetsägaren vill ha tillbaka lägenheten, eller sälja den vidare till nästa ägare i kedjan.
Friheten blir inte större med ägarlägenheter. Ägarlägenheter är en onödig upplåtelseform i Sverige, där vi har en annan modell för bostadsmarknaden. Vad som behövs är i stället bättre möjligheter att bygga fler hyresrätter, så att neutraliteten mellan upplåtelseformerna återställs. En hyresrätt för alla ökar rörligheten och minskar segregationen. Utan hyresrätter stannar Sverige!
Publicerad 2007-02-04 22:54:38 i Samhälle
Vid tiden för kärnkraftomröstningen 1980, förväntades en kärnreaktors tekniska livslängd vara 25 år. Det är en lång tid att överblicka - försök själv att se 25 år framåt i tiden. År 2032 - kan du skilja det från 2042 eller 2022?
De tre linjerna i kärnkraftomröstningen var i princip överens om att kärnkraften skulle avvecklas. Linje tre ville avveckla på tio års sikt. Linje två och linje ett skiljde sig i huvudsak åt genom att linje två ville att kärnkraftverk och andra framtida kraftverk skulle ägas av stat och kommun. I enlighet med resultatet av folkomröstningen beslutade riksdagen att kärnkraften i Sverige skulle drivas vidare under den tekniska livslängden för de reaktorer som var i drift, under byggande eller planerade. Den sista reaktorn skulle laddas år 1985, och med en förväntad livslängd på 25 år skulle alltså kärnkraftsepoken i Sverige vara slut år 2010.
Energiexperterna runt år 1980 gav oss trettio år att hitta hållbara alternativ till kärnkraften. Väljarna i folkomröstningen gav politikerna just ett sådant mandat. Årtalet 2010 har sedan frångåtts genom nya riksdagsbeslut, där man sagt att avvecklingen ska ske med hänsyn till utvecklingen av ny och förnyelsebar elproduktion. Men den tekniska livslängden för en reaktor har inte ändrats, och nya kärnkraftverk har inte byggts.
Man tänkte bra 1980, med tidens mått mätt. Men längre tid framåt än 25 år behövde man liksom inte bekymra sig om. Då liksom nu var det svårt att se så långt in i framtiden. Man ville inte, eller man ansåg sig inte behöva tänka på vad som skulle ske om 25 år. Det får de som kommer då ta hand om.
Nu är vi snart där. Det är vi som är de som kommer då. Vi som ska ta hand om framtiden för dem som tänkte så bra 1980, med tidens mått mätt. Till år 2010 är det bara tre år kvar. Barsebäck är redan avvecklat. Nu börjar Forsmarks reaktorer knaka i fogarna. Likaså Ringhals och Oskarshamns. Till stor förvåning för många, uppenbarligen. Men inte så förvånande för 1980 års energiexperter, som förutsagt den tekniska livslängden till 25 år. Har vi alla glömt det nu?
Var är alternativen, nu när vi behöver dem?
