gemene man

Ibland tror man att man är utsatt för något test, ett experiment. Som i dag. Jag var på ny träff i min coachgrupp på arbetsförmedlingen. Jag hade noggrant förberett veckans "hemläxa". Den som handlade om hur man förbereder sig inför en anställningsintervju. Förra måndagen gick coachen igenom frågor som man kunde få. Han berättade anekdoter och små enkla skämt. Sedan fick vi i uppgift att, hemma till nästa gång, förbereda svar på frågorna för att kunna diskutera dem vid nästa träff, alltså i dag.

I dag började coachen om. Han gick igenom några frågor man kan få vid en anställningsintervju, berättade anekdoter och små enkla skämt. Samma frågor, anekdoter och små enkla skämt som förra veckan. Inte en gång frågade han vad vi hade tänkt ut för svar på frågorna. Vi i den krympande coachgruppen satt tysta och lyssnade, liksom den andre coachen.

Efteråt, när jag gick hem, funderade jag på om vi hade blivit utsatta för ett test. Var hela meningen med sessionen att se om vi reagerade och sa till? Eller hade han helt enkelt glömt vilken lektion vi var på? Kanske hade han blandat ihop vår coachgrupp med någon annan, som ännu inte hade fått höra anekdoterna? Kanske med den grupp vi ska slås ihop med nästa måndag. Kanske får vi höra samma lektion en tredje gång då.