gemene man

Det är jag som är gemene man

Morfar Karl Magni

Publicerad 2011-01-14 14:03:51 i Släkten är bäst

Jag satt hos frisören och kom att tänka på min morfar. Inte så konstigt att jag kom att tänka på honom just då, kom jag på efter ett tag. Det var ju hans huvud jag såg i spegeln. Det måste det åtminstone ha varit, för inte är det väl jag som blivit så tunnhårig på hjässan och fått så högt hårfäste? Nej, det måste varít morfar jag såg.

Karl Magni Gustavsson (1894-1983)

Morfar Karl Magni Gustavsson var född 1894. Hela sitt verksamma liv var han lantarbetare, men först efter att han var mer än 50 år fyllda blev han jordbrukare med eget ställe att bruka. På 1930- och 40-talen arbetade han som statare på Torps gård i Skatelöv. Det innebar att han fick lön (s.k. stat) i naturaform, inklusive husrum för sig och familjen så att bonden, arbetsgivaren, visste var arbetskraften fanns. Det räknades också med att mormor skulle hjälpa till på gården, det inkluderades så att säga i morfars stat.

Statsystemet har beskrivits i romanform av bland andra Ivar Lo Johansson och Moa Martinson. På 1930-talet dokumenterade radiojournalisten Lubbe Nordström hur det kunde se ut i statarbostäderna. Genom avtal mellan parterna på jordbruksarbetsmarknaden avskaffades systemet 1944. Några år senare, 1948, övertog morfar torpet Persborg efter sin bror Edvin. Vid det laget var de äldsta barnen redan utflugna, men de yngsta i den sjuhövdade barnaskaran, bland andra min mamma, växte upp på torpet.

Senare i livet drabbades morfar av två hjärnblödningar i tät följd. Det tog hans talförmåga, han drabbades av afasi. Jag har knappt några minnen av att jag hörde morfar säga några andra ord än "ja" och "nej" - och de orden kunde ibland lika gärna betyda motsatsen. Omgivningen fick avläsa på kroppsspråket. Om vi frågade morfar om han ville röka, och han sa "nej" medan han lutade sig mot bordet där pipan låg, betydde det "ja".

Morfar rökte Greve Hamiltons blandning. Ingen annan i släkten röker. Inget av hans barn rökte eller gifte sig med rökare. Inget av oss barnbarn. Morfar rökte för oss alla.

Jag minns morfars och mormors lägenhet i pensionärshemmet i Grimslöv. Jag minns deras gemensamma rum på ålderdomshemmet, och rummet längst bort i bortersta korridoren där morfar bodde ensam när mormor gått bort. Jag minns morfars 80-årsfest ("balunsen") på Grimslövs pensionat. Och jag minns hans sista år på sjukhemmet i Alvesta. Och hur vi fick avbryta vår semester och köra hem från vandrarhemmet i Ringsted när morfar blev sjuk och dog 1983, vid 88 års ålder.

Nu är det snart morfars hjässa jag ser i spegeln hos frisören.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela