gemene man

Det är jag som är gemene man

En historia det gått troll i

Publicerad 2012-06-26 00:41:21 i Släkten är bäst

I Örkened levde på 1600-talet en ryttmästare som hette Nils Håkansson. När Skåne hade erövrats 1658, hade Nils befordrats till löjtnant vid Georg Henrik Lybeckers kavalleriregemente. I militärrullan 1670-71 står det om honom att "Löjtnant Nils Håkansson har först tjänt i tyska kriget under smålänningarna, blev sen commenderad stendig corpral i polske kriget, avancerade vid Hans Kungl. Maj:ts Livreg. till häst ifrån corpral till cornett och i danska kriget till löjtnant. Kom här 1659 under majorens compani. En retskaffens officer, som ofta i kronans tjänst före ryktet finner tjänsten. Mera meriterad att kommendera ett compani."

En bra karl på alla sätt och vis, låter det som. Dessutom har han fått gott om ättlingar, många släktforskare med anor i Göinge hamnar förr eller senare hos ryttmästare Nils Håkansson.

Eller Nils Håkansson Trolle, som han skrev sig och oftast kallas. Och här börjar bekymren.

Det finns nämligen också en adlig ätt som heter Trolle. Strängt taget finns det flera, men särskilt en (adliga ätten n. 36) som härstammar från Björkö i Småland brukar ofta spöka i samband med Nils Håkansson. En del släktforskare nöjer sig nämligen inte med att härstamma från ryttmästare Nils Håkansson, trots att han verkar ha varit en bra karl på alla sätt och vis, utan försöker försköna sina anor med några adliga grenar.

På Anbytarforum rasade för några år sedan en stundom ganska högröstad diskussion om Nils Håkanssons härstamning och liv. Förutom hans påstått adliga påbrå finns också en historia, baserad på ett missförstånd om att han skulle ha gift om sig och att hans änka skulle ha hämtat ut hans pension efter hans död. Problemet med den historien är bara att han fortfarande var vid liv vid tillfället då "änkan" (som han alltså aldrig var gift med) skulle ha hämtat ut pensionen. Lägg därtill ytterligare några felaktigheter och missförstånd kring hans person, så förstår ni att det här är som bäddat för en historia som det lätt går troll i.

En av de som gav sig in i debatten på Anbytarforum redan 2002, alltså för tio år sedan, heter Stig Brattschöld. Han har nu 2012 skrivit en bok med den i sammanhanget anspråkslösa titeln "En släkthistoria". Jag råkade få tag på den vid midsommarfirandet i Lönsboda och köpte den, kanske mer trots att jag såg vem författaren var, än tack vare. Under diskussionerna på Anbytarforum utmärkte han sig nämligen för att vara särskilt tondöv för frågor kring källor och forskningsmetoder. Ofta upprepade han samma argument som just ifrågasatts, med hänvisning till att han läst dem hos någon bygdeförfattare.

Efter att nu ha läst boken, måste jag ärligt säga att det kan vara den sämsta produkt jag någonsin sett utgiven på ett förlag. Förutom att författaren efter tio år ännu varken lärt sig källkritik, forskningsmetodik eller att ge ordentliga källhänvisningar, kan han knappt skriva en fullständig mening utan meningsbyggnadsfel. Han börjar på en tankegång, sedan byter han spår mitt i meningen och avslutar åt ett helt annat håll. En del meningar går inte att förstå ens med god vilja.

Därtill kommer alla faktafelen. I första kapitlet avhandlar han den medeltida adliga Trollesläkten. Sedan fortsätter han med ryttmästare Nils Håkansson Trolle, utan att på något sätt leda i bevis att denne hörde till adelsätten (vilket vore sensationellt, eftersom ingen annan Trolleforskare hittills lyckats bevisa något släktskap).

Det är vällovligt att den moderna tekniken tillåter såväl self-publishing som nischförlag som kan tillhandahålla små upplagor av smal litteratur. I det här fallet har författaren anlitat det i övrigt utmärkta Recito Förlag. Ingen skugga må falla över dem, det är författarens ansvar att ordna med faktagranskning och korrekturläsning. Vill man som författare ha den hjälpen av en redaktör får man vända sig till ett större förlag, en dörr som dock är tämligen tillbommad för amatörer, av såväl ekonomiska som kontaktmässiga skäl.

Men Recito Förlag bör ändå tänka på vad det på sikt kan innebära om deras namn står tryckt på produkter av alltför låg kvalitet. Även som amatörförfattare måste man vara beredd på att bli recenserad (låt vara av en amatörrecensent som jag i det här fallet) med allt vad det innebär. Jag köpte boken av flera skäl: För att jag var nyfiken, för att jag trots allt inte kan motstå nyutkomna släktböcker från de områden där jag själv släktforskar, och för att det faktiskt finns vissa anknytningar till min egen släkt. Men det främsta skälet, sett så här i efterhand, var kanske ändå att köpa boken för att förhindra att åtminstone ett av exemplaren hamnade i händerna på någon som i värsta fall kunde börja tro på författarens irrfärder i genealogin. Gott så.

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2015-09-03 18:29:15

Stig Brattschöld avled 12 augusti 2015.
I morgon begravs han i Tuve kyrka.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Gemene man

Arkivarie vid statlig myndighet. Vitsighetsidkare på lediga stunder.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela