gemene man

Det är jag som är gemene man

Hilda i Hattmakarstaden

Publicerad 2022-01-22 15:31:36 i Släkten är bäst

Danbury, Connecticut, är känt som Hattmakarstaden. Från slutet av 1700-talet och fram till 1920-talet fanns här en omfattande hattillverkningsindustri. Runt 1886 fanns i Danbury ett trettiotal hattfabriker som tillsammans tillverkade fem miljoner hattar om året. 
 
Just året 1886, men helt ovetande om Danburys hattfabriker, fick i torpet Hinseryd under Torsås Östregård i Småland torparen Magnus Johannesson och hans hustru Karolina en dotter som fick namnet Hilda Ottilia. En storasyster Ida fanns redan i familjen, senare kom också Hildas småsyskon Vendla, Nanny och Jenny. När Hilda var tio år flyttade familjen från Hinseryd till Sjöhultet som låg under Hunna Östregård.

Vi vet inte vad Hilda hade för tankar om framtiden. Men när hon var arton lämnade hon föräldrahemmet där den yngsta lillasystern Jenny, som skulle bli min mormor, hade hunnit bli sju år. Hilda utvandrade via Malmö till Amerika och steg iland på Ellis Island den 28 maj 1904. Från New York tog hon sig med tåg en liten bit norrut till Connecticut. Till hattmakarstaden Danbury.

Main Street österut från White Street i Danbury, Connecticut, 1907.

Vad vi vet om Hildas liv i Danbury är att hon tjänade hos olika familjer. Hon skrev brev hem till sina föräldrar på Sjöhultet. I april 1908 berättade hon att det var skönt att komma iväg från den förra familjen. "De vill ju att jag ska vara hos dem förstås men man måste göra för sitt eget bästa. Man kan ju tycka om att se hur andra har det." Hon lovade att skicka pengar i rekommenderat brev, "det var illa att er stora ko dog". Kanske hoppades hon tjäna ihop tillräckligt med pengar för att det skulle räcka till en ny ko hemma på föräldrarnas torp. "Skrif snart, men inte förrän ni har fått penningarne".

Hilda Magnusson, 1886 - 1909.

Något senare brev från Hilda i Danbury finns inte bevarat. Den 13 mars 1909 dog Hilda plötsligt, bara 22 år gammal. Vad vi vet var hon då fortfarande kvar hos den sista familjen hon hade tjänat hos. Hon ligger begravd på Wooster Cemetery i Danbury. Enligt gravplatsuppgiften är hon begravd tillsammans med sitt spädbarn som hade dött 13 dagar tidigare. Dödsorsaken var troligen förlossningsrelaterad, barnet kan ha dött i samband med födseln om det inte var dödfött. Någon uppgift om vem som var barnets far känner vi inte till.

I själva verket visste vi i släkten inte något om barnet heller, förrän nu. Kanske fick inte ens föräldrarna Magnus och Karolina veta något. Även om systrarna Ida och Vendla hade vetat något skulle de kanske inte pratat högt om att deras syster i Amerika hade fött ett utomäktenskapligt barn. Systern hade dött vid 22 års ålder, det var ledsamt nog. Men som sagt, troligen visste de inget om något barn.

En utbredd sjukdom i Danbury var "galna hattmakarsjukan". Den galne hattmakaren i Alice i Underlandet känner alla till. Men galna hattmakare var en smärtsam realitet, hattämnena bereddes med kvicksilvernitrat vars ångor förgiftade hattmakarna som riskerade att utveckla skakningar, sluddrigt tal, plötsliga vredesutbrott och depression. Hilda arbetade inte själv i hattfabrikerna, men hattmakarindustrin genomsyrade hela staden. Hade hon kanske träffat någon hattfabriksarbetare som var far till hennes barn? Vi vet inte. Men på min vägg hänger porträttet av Hilda Magnusson, min mammas moster i Amerika, som dog ung.

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela