gemene man

Nu har valstugorna forslats bort. Men varför är det så?

Som om politiken är något som man bara plockar fram ur förrådet vart fjärde år. Kunde man inte låta valstugorna stå uppe för jämnan, befolkade med partiernas representanter, så att man alltid visste var man kunde nå dem?

Eller, snarare, vi måste riva de där spärrarna, av vilket slag de nu kan vara, som gör att vi inte "pratar politik" med varandra utom när det är val. Ryck tag i din lokala politiker! Säg till henne eller honom vad du tycker, även när de inte står på torget och försöker få dig att rösta på dem. Politiken måste bli mer synlig, sägs det. Politikerna måste också synas mer. En bra politiker är känd bland sina väljare. Man ska kunna prata med dem när som helst under mandatperioden. Låt de mentala valstugorna stå öppna - hela tiden!

Nu är valnattsresultatet klart. Det blev till slut 3 mandat till sverigedemokraterna, som det verkar. Det kommer att krävas en blocköverskridande koalition för att hålla dem utanför inflytande. Det enda man möjligen kan glädja sig åt, är att det inte lär saknas stoff för politisk satir i Ronneby framöver. Det är sånt som glädjer en revyförfattare.

Man upphör aldrig att förvånas. Jag läste precis hur rösträkningen ser ut i min hemkommun Ronneby just nu, när 20 av 22 distrikt är räknade. Då har sverigedemokraterna 7,1 procent av rösterna! Det skulle ge dem fyra mandat i fullmäktige, om resultatet står sig. Fullständigt otroligt. Det visar bara att väljarna inte vet, alternativt inte bryr sig om, vilka personer de röstar på. Jag vet, jag brukar säga (särskilt här på bloggen) att det är ideologierna som är viktiga, och inte personerna. Men dels har sverigedemokraterna en luddig ideologi där det mest framträdande är ett utmålande av icke-svenskar som mindre värda människor. Så detta enbart borde avskräcka sunt tänkande människor från att rösta på ett sådant parti.

Dels, om man ändå inte leds av ideologierna utan ser till personerna, så har faktiskt en sverigedemokrat suttit i kommunfullmäktige i fyra år nu. Han har inte deltagit på många fullmäktigemöten, men när han gjort det har han knappt yttrat sig en enda gång, i någon fråga. Man kan knappast beskylla honom för att vara insatt i några politiska frågor. Men honom röstar folk på! (Med viss reservation för personvalet, men jag tror knappast att sd:s väljare kryssat in fyra andra före honom.)

Nåja. Det är så demokratin fungerar, och något bättre alternativ till samhällssystem har vi inte. Som jag sagt tidigare, demokratin förutsätter insatta medborgare. Till nästa val måste de andra partierna bli bättre på att tala om vad de gör, och kanske kan de lokala mediernas bevakning av fullmäktigearbetet bli bättre. Att ett rasistiskt parti (för det är det de är, eftersom de i sin retorik gör sådan skillnad på "svenskar" och "invandrare" som de gör) över huvud taget får röster, är inget annat än en skam för kommunen.

Dagens dänga, nu när det precis börjar synas hur svenska folket röstat, är Björn Afzelius: Svarta gänget.

Spioneriaffären inom folkpartiet kan kanske förklaras på samma vis som det utbredda piratkopierandet via fildelning: Många har börjat betrakta Internet som laglöst land!

På Internet gäller självfallet samma lagar som i samhället i övrigt. Men många verkar tro att det inte finns några lagar på nätet. Om man kan komma åt känsliga uppgifter hos en politisk motståndare, så är det ens förbaskade rättighet, ja nästan skyldighet, att göra det också. Om man kan lägga ut sin skivsamling så att alla kan tanka ner den, så ska man. Om "någon annan" lagt ut upphovsrättsskyddad musik så har jag rätt att kopiera den, bara för att jag kan det. Och hur många har inte märkt att det är lättare att skälla ut eller förolämpa någon på nätet, än när man står öga mot öga med varandra?

Vi måste öka människors medvetande om att Internet inte är laglöshetens land. Hur gör man det? Börjar man i skolorna? Det här handlar ju om den allmänna samhällsmoralen: Om jag hittar en dörrnyckel i trappuppgången och därmed kan gå in i grannens lägenhet, så ger det mig inte lov att gå in och stjäla hans stereo. Samma intiutiva känsla måste vi få även när det handlar om Internet.

Eller har jag helt fel? Handlar det om något annat egentligen? Kanske enklast så.