gemene man

Sällan känns mitt föreningsengagemang så påtagligt som en dag som den jag haft i dag. Visst, föreningsstämmor på lokal, regional eller riksnivå är en sak. Bostadsmöten också. Men när man är ute och välkomnar nya medlemmar, då känns det litet speciellt.

Inom ramen för vår lokala hyresgästförenings verksamhet har jag nämligen just tagit på mig en ny arbetsuppgift. Det började i onsdags, då vi fick rapport från regionkontoret om nya medlemmar. "Det står att ni har fått elva nya medlemshushåll på ert område", sa föreningens viceordförande, som jag fick rapporten av. "Det är omöjligt, det måste vara i hela kommunen?" sa jag. "Nej", sa hon, "det är bara hos er". Vi har länge diskuterat att man borde välkomna alla nya medlemmar personligen. Det är ju nämligen mycket lättare att se till att behålla de medlemmar man har, än att behöva värva nya hela tiden, och genom en personlig kontakt med någon lokal representant är chansen mycket större att man känner sig delaktig i gemenskapen.

Så i dag har jag traskat runt till elva hushåll och hälsat dem välkomna i Hyresgästföreningen. Varje ny medlem har fått ett par broschyrer och en present i form av en nyckelrem. De som inte var hemma, fick utöver detta också ett litet välkomstbrev med ungefär samma innehåll som jag sa muntligen till de andra. Alla blev så glada när jag kom, utom möjligen en pojke i tioårsåldern som var ensam hemma och blev avbruten i sitt tv-spelande av mitt besök.

Hyresgästföreningen har ju också en reklamfilm som rullar på tv just nu. (Några av dem jag besökte nämnde faktiskt helt opåkallat att de tyckte att det var en bra film.) Den är en del av profilkampanjen som pågår just nu. Tidigare i dag var jag också ute och satte upp trapphusaffischer med samma budskap som reklamfilmen, och en hänvisning till informationssajten Kvarteret. Jag satte på samma gång upp inbjudan till vårt bostadsmöte den 25 april. Hoppas nu det kommer riktigt mycket folk då! Jag återkommer med rapport när bostadsmötet varit.