gemene man

Det är jag som är gemene man

Mormor i garderoben

Publicerad 2007-05-22 18:18:31 i Släkten är bäst

Släkten samlades i helgen. Vi firade månadens högtidsdagar (pappas födelsedag, mors dag, diverse namnsdagar) på en gång. Eftersom både jag och min syster flyttat en bit iväg från föräldrahemmet, blir det i genomsnitt en gång i månaden som vi träffas. Men vi har god sammanhållning i familjen och den närmaste släkten, och det blir på så vis "kvalitetstid" vid våra sammankomster.

Det är alltid uppfriskande att få höra ett sanningens ord från släktens sanningssägare, Tioåringen (min systerdotter). Jag råkade nämna att jag nyligen fått hem ett bokpaket med fyra böcker, som premie för att jag gått över till att betala mitt medlemskap i Ordfront via autogiro. "Har du plats med dem i din bokhylla?" frågade Tioåringen. Så impertinenta frågor ställer man inte till sin gamle morbror, sa jag, fullt medveten om att ordet "impertinent" ännu inte ingår i hennes ordförråd. (Givetvis får inte böckerna plats i mina bokhyllor, de ligger i travar ovanpå. Som så många av mina böcker redan gör, och det kommer Tioåringen ihåg sedan hon var hemma hos mig i höstas.)

En av böckerna i paketet var för övrigt Gustav Fridolins Från Vittsjö till Världen, som jag hade med som reselektyr under helgen i föräldrahemmet - bara några mil ifrån Vittsjö.

Hur som helst. Ibland blir det full cirkus. Jag hade visat Tioåringen bilder på släkten, som jag hade i min lilla bärbara dator. Det ska väl gå att få henne intresserad av släktforskning, tänkte jag, om hon ser hur hennes mormors mor såg ut, och att hennes morfars farfar liknade morfar. Mamma kom in och påpekade att det finns ett annat porträtt på hennes mormor, alltså Tioåringens mormors mormor. Det satt på väggen på torpet, men var är det nu?

Pappa satt på sitt lilla "kontor" och ringde till hotell inför vår gemensamma lilla semesterresa i juli. Fyraåringen stod bredvid och knapprade på den avställda skrivmaskinen. Pappa ropade på mig och min syster för att få våra hotellkedjekort, för bokningens skull. Tioåringen följde efter. Snart var vi fem personer samtidigt i det lilla "kontoret", 1,5 x 1,5 meter i golvyta. Det var då mamma kom dit och började öppna skåpdörrar. "Mormor letar efter sin mormor i garderoben!" utropade Tioåringen förtjust. Vi slogs plötsligt av tanken på hur vi egentligen måste ha tett oss för en betraktare utifrån. Sa jag kvalitetstid? Jo, i kubik.

Men inte hittade vi mormor (dvs min mormors mor) i någon garderob. Det är fortfarande ett mysterium vart den stora bilden av henne tagit vägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Gemene man

Revyförfattare med mera. Förtroendevald i Hyresgästföreningen. Inte medlem i något politiskt parti, min blogg är därmed partipolitiskt obunden.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela