En ihågkommen revyvisa om Grimma-Kallen
En oväntad höjdpunkt i samband med helgens familjefestlighet (min mamma fyllde 70 år) var när pappa plötsligt sjöng en vers ur en gammal revyvisa från 1930-talet.
Vi kom att tala om den gamle revyaktören i Lönsbodarevyn, Valdemar Becker (1906-1966). Pappa berättade då att hans morfar inte tyckte om Becker. "Han har varit elak mot Grimma-Kallen", var orsaken. Grimma-namnet har inte, som man kanske kunde tro, med det danska ordet grim (ful) att göra, utan kommer från Grimmatorpet, där Kalles farfars far var född. Grimma-Kallen hette egentligen Karl Gustav Svensson (1895-1973) och var vedhandlare, men också något av ett bygdeoriginal som det gick många historier om. Elakheten serverades i form av en vers i en revykuplett. Det är oklart om verkligen Becker själv skrivit texten, det kan också ha varit Hilding Hamfeldt som skrev många av revyernas texter på 1930-talet.
Dock var gammelmorfars aversion tydligen inte värre än att han själv tillägnat sig versen ifråga, och lärde ut den till dottersonen så väl att han fortfarande minns den. Så kommer det sig alltså, ironiskt nog, att en revykuplett som kanske annars hade varit bortglömd, nu fortfarande är ihågkommen och sjungen nära 80 år senare.
Inte nog med det. Nu får den också allmän spridning här i bloggen. Varken Grimma-Kallen eller hans syster fick några barn, så inga arvingar torde ha något emot det. Om någon representant för Grimma-släkten tycker illa om att versen publiceras, får de gärna höra av sig till mig. Men här kommer versen (melodin är Skånska slott och herresäten):
Och in på vårt badhus där kom Grimma-Kalle
Han tvättade armar och mage och skalle
Och alla som badade rusade ut,
ty Kalle han hade ej badat förut.
Vi kom att tala om den gamle revyaktören i Lönsbodarevyn, Valdemar Becker (1906-1966). Pappa berättade då att hans morfar inte tyckte om Becker. "Han har varit elak mot Grimma-Kallen", var orsaken. Grimma-namnet har inte, som man kanske kunde tro, med det danska ordet grim (ful) att göra, utan kommer från Grimmatorpet, där Kalles farfars far var född. Grimma-Kallen hette egentligen Karl Gustav Svensson (1895-1973) och var vedhandlare, men också något av ett bygdeoriginal som det gick många historier om. Elakheten serverades i form av en vers i en revykuplett. Det är oklart om verkligen Becker själv skrivit texten, det kan också ha varit Hilding Hamfeldt som skrev många av revyernas texter på 1930-talet.
Dock var gammelmorfars aversion tydligen inte värre än att han själv tillägnat sig versen ifråga, och lärde ut den till dottersonen så väl att han fortfarande minns den. Så kommer det sig alltså, ironiskt nog, att en revykuplett som kanske annars hade varit bortglömd, nu fortfarande är ihågkommen och sjungen nära 80 år senare.
Inte nog med det. Nu får den också allmän spridning här i bloggen. Varken Grimma-Kallen eller hans syster fick några barn, så inga arvingar torde ha något emot det. Om någon representant för Grimma-släkten tycker illa om att versen publiceras, får de gärna höra av sig till mig. Men här kommer versen (melodin är Skånska slott och herresäten):
Och in på vårt badhus där kom Grimma-Kalle
Han tvättade armar och mage och skalle
Och alla som badade rusade ut,
ty Kalle han hade ej badat förut.
